Skrattanfall

Skrattanfall - visst är det bisarrt men ändå härligt ord. Ja menar, skratt och att skatta är ju något roligt, härligt, befriande och kul, men anfall låter verkligen SÅ där. Måste det kanske vara för att lindra eller skapa balans i roligheterna? Eller som Kjell Bergqvist i filmen "Jordgubbar med riktig mjölk" (eller?) säger till ungarna i baksätet på bilen när de åker över ett farthinder -Skatta nu ungar för roligare än så här blir det inte.

Whatever, jag fick iaf ett riktigt skönt och låååångt skrattanfall idag. Ett riktigt bra skrattanfall är när du bara inte kan sluta skratta och gärna, sitter till en början och småfnissar och försöker "skärpa dig" men som tangerar till att fullständigt brista ut i ett riktigt asgarv eller andningsnöd för att det är så vansinningt roligt och opassande (läs ovanligt).

Jag tillhör verkligen den välsignade skara som gärna och ofta skrattar, vilket också har lett till otaliga skattanfall. Sitter just nu och fnissar över dagens anfall.

Om det inte är skulle heta skrattanfall tror ni att fnisssjuka eller kulattack skulle kvala om ordvalet?

Nä nu måste jag skratta mig i säng!